måndag 29 juli 2013

Köpa sinnesfrid


                                      Fina tyger, för den som är sömnadskunnig.

Jag köper så många tjänster som jag kan. När vi skulle ha visning av vårt hus anlitade jag en städfirma som städade källaren. Där nere var enorma svarta, tjocka spindlar så dit ner vägrade jag att gå. Gud vet vad de kunde ta sig till i ett hotat läge. Jag skulle heller aldrig någonsin få för mig att baka en tårta till ett födelsedagskalas när man kan få en minst lika god och fin från ett konditori till ett minimum av besvär. Jag vill helt enkelt ha ett behagligt liv och sinnesfrid. Jag är lat.

Därför var det väldigt olikt mig att vilja sy mina egna gardiner när jag och maken skaffade vår första lägenhet. Min mamma ville nog uppmuntra detta vansinne, medan det varade, och köpte mig en symaskin. Sedan sydde jag, stack mig i fingrarna så det blev blod på tyget, sydde fel, skrek, sydde fel igen, ylade, sydde rätt, tråden tog slut, nålen gick av och sedan sydde jag inte mer.

Till vårt nya hus kommer jag att köpa färdigsydda gardiner. Jag önskar att jag var intresserad av att sy egna, för det är säkert väldigt roligt och givande om man kan, men att blöda ner fint dyrt tyg med fyra deciliter blod känns helt onödigt. Kanske dags att sätta ut symaskinen på Blocket också? Om jag nu hittar den. Djävulsmaskinen har jag inte vare sig sett eller rört på 15 års tid.

3 kommentarer:

  1. Jag har en gammal rackare till symaskin som jag faktiskt plockat fram & börjat använda igen...riktigt roligt faktiskt. Imorgon ska jag lära dotter´n att sy in kläder, det är en bra början:)

    Kram Åsa

    SvaraRadera
  2. Du skriver så himla bra, märks att du är journalist.
    Jag syr inte heller, köper alltid färdiga gardiner.
    Kram

    SvaraRadera
  3. Jag lärde mig aldrig att sy. Nålen gick alltid av på syslöjden och vi blev aldrig vänner jag och symaskinen.

    Köpa tjänster är helt rätt, om du frågar mig :-)

    Ha det gott

    SvaraRadera