Det skulle behövas knogjärn

De här fina ljuslyktorna köpte jag på vår lokala Coop-butik imorse. Det fanns ingen prislapp på dem, så jag vet tyvärr inte vad de kostade.

Nu har kaklet som ska ligga vid kaminen kommit! Jämför med det bajsbruna som ligger där nu, huuu!


Jag har ledigt hela nästa vecka! Jag har tagit ledigt på barnen höstlov för första gången någonsin! Och det är sååå skönt! Tyvärr jobbar A i helgen så när hans mobil larmade så vaknade vi allihop i morse. Men jag lockade med mig barnen till affären och så köpte vi supersmarrig frukost och varma kanelbullar som de dukade fram medan jag matade kaninerna i regnet.

Jag tände ljus och vi sänkte belysningen, men vad hjälpte det? Wrooooom, så låg smörgåsarna i de små magarna medan jag knappt hunnit hälla upp mitt kaffe och sedan lämnade de mig där med alla godsaker, ha, ha! Lillan försökte dessutom få mig att spela Skitgubbe med henne när jag ville sitta och njuta i lugn och ro, men där gick gränsen. Inget kortspelande före lunch i alla fall.

Ikväll får lillan hit en kompis som ska sova över, men innan dess ska vi åka till ett köpcentrum och köpa både innebandyklubba till sonen och ny skolväska till lillan. Och jag ska faktiskt unna mig något liiitet fint, tror jag. Jag borde köpa kläder för jag har bara en snygg tröja just nu, men känner jag mig själv rätt så blir det en ny kudde eller ett par nya ljuslyktor. Jag skulle behöva en personal shopper, som med piska, elpistol och knogjärn TVINGADE mig att prova kläder. Kanske finns det någon modeintresserad hos något MC-gäng som kan tänka sig att ställa upp? Ha en härlig lördag i regnrusket så ses vi lite senare!

Ingen Golgatavandring

Ni vet Jesus, han gick ju en Golgatavandring, med törnekrona på huvudet så blodet rann ner i ögonen och korset fick han släpa som han skulle spikas upp på. Så har jag INTE haft det idag.

Tvärtom, jag har legat utslagen som en påskhöna som värpt för många ägg. Rakt upp och ner i solstolen på altanen. Det har varit så otroligt varmt idag! Fem koppar kaffe har jag druckit, ätit lite choklad, slumrat, mumlat till barnen och slumrat lite till. Sedan har jag surfat timme efter timme på Hemnet, hittat mängder av pärlor och drömt om att renovera nedgångna hus vid havet. Vi har inte åkt på någon utflykt utan bara slöat. Lovely!

Men till slut fick även påskhönan ruska på fjädrarna och jag och sonen gick en promenad och njöt av den underbara naturen. Nu ska vi förhoppningsvis snart grilla och bara fortsätta att slöa. Ha en härlig kväll!

Härlig fika i förmiddags!

Nej, vi befinner oss inte i djungeln, utan den här fina hängbron finns bara 500 meter hemifrån.

Så vackert med alla vitsippor!

Ooops, jag höll på att kliva rakt på ett underbart vackert ägg som någon fågel lagt.

Sonen och jag fick en härlig promenad tillsammans.

Stor påsksuccé!

Krukan på trappan är fortfarande så fin! Videkissar är väl ändå ett ljuvligt vårtecken?

Igår gick ju lillan och grannbarnen runt i grannskapet, utklädda till påskkärringar och påskgubbar och delade ut påskbrev. Det var första gången för lillan och hon var sååå spänd! Jag var också spänd och oroade mig hela tiden tills hon kom tillbaka. Tänk om de inte fick något godis av de som de gav påskbreven av? Tänk om folk inte alls blev glada när de knackade på? Ni vet, man vill ju inte att de ska bli besvikna när de har ansträngt sig så och ritat egna påskbrev och allt.

Jag hade dock inte behövt oroa mig det minsta. Här i området bor det tydligen väldigt bra människor. Barnen gjorde stor succé, fick så mycket godis att de knappt orkade bära hem det och blev till och med fotograferade av dem de ringde på hos. Så skönt att höra för mammahjärtat. Problemet är ju att nu tjatar hon om att hon vill gå påskkärring idag med och typ alla dagar på året, ha, ha! Till och med stora sonen blev intresserad av att vara påskgubbe när han förstod att det kunde ge en sådan god utdelning.

Idag ska vi nog åka till sommarstugan och titta till den, kanske ta med fika och njuta i solen. Åh, vilken påsk vi har! Vi syns lite senare!

Drömkalaset...

           Så här fint och städat var det innan kalaset. Det är det ju inte nu, kan jag säga...

.
         Som ni ser har A investerat i ännu en kuddbest. Man får bara blunda för eländet.

..har jag inte haft här idag. Lillan fyllde 6 år och A jobbade, så jag fick rodda kalaset själv. Som tur var kom Hemnetknarkaren med sina barn och hjälpte mig att vara lekledare, korvutdelare, ordningsman, glassuppläggare och chokladsåssprutare. Gaaaah! Barn i grupp kan verkligen LÅTA. Som en hel flock med gnuer med tarmbesvär.

Men lillan var väldigt nöjd efteråt även om det var något påfrestande för oss vuxna, så då får jag också vara nöjd. Nu är det söndagseftermiddag och jag ska njuta av lugnet efter orkanen. Känner mig så taggad inför nästa jobbvecka. Vi flyttar till nya lokaler som är superfina, ja, helt fantastiskt fina och jag ska köpa mig en blomma till skrivbordet för att fira. Och nu ska jag ha bättre ordning, inte låta alla papper ligga i en enda röra, blandade med hård brödkanter, odiskade kaffemuggar och kameraladdare.

Det sägs ju att ett rörigt skrivbord tyder på ett rörigt sinne, men vad tyder då ett tomt skrivbord på? 

En överraskningarnas dag

Idag har bjudit på flera överraskningar och bara bra sådana. Det började med att jag överraskade mig själv under lunchen. Jag brukar stressa som en tokig, skyffla i mig maten som om jag vore en köttkvarn som ska mala korv och sedan sätta mig framför datorn och jobba igen. Men idag var en överraskningarnas dag.

Jag gick ut för att köpa något att skyffla i mig och passerade då en skylt där det stod Frutti di mare, spaghetti med skaldjur i tomatsås. Och det lät så gott! Jag klev in innanför dörren och mannen bakom disken frågade mig om jag ville äta där eller ta med mig maten och jag tänkte: Varför skulle inte jag kunna äta på restaurang i lugn och ro istället för att hetsäta som en järv på kalfjället?

Jag slog mig ner i en röd skinnsoffa och hade sedan en härlig halvtimme (ja, det tycker kanske inte du är lång tid, men för mig var det fullt tillräckligt). Maten var underbar, sällskapet, det vill säga jag själv, var inte så tokigt det heller och jag kände mig bara så full med energi när jag slog mig ner vid datorn på jobbet igen.

När jag sedan åkte och hämtade barnen på fritids väntade nästa överraskning och en fantastisk sådan. Dottern hade gjort en underbar pappersstjärna, helt otroligt vacker. Jag blev så glad. Nu ska den få en fin placering någonstans. Kanske finns det något roligt som väntar även imorgon?

                    En fantastisk julstjärna väntade på fritids idag. Jag blev så glad!

Så ont i hjärtat

Idag höll det på att inträffa en fruktansvärd olycka. Jag får ont i hjärtat av ångest bara jag tänker på det. Vi åkte till det nya huset tillsammans med svärfar för att greja och packa upp flyttlådor. Med oss var femåriga dottern. När jag står i köket hör jag plötsligt ett skrik från svärfar i vardagsrummet.

Jag springer dit och ser hur han håller upp ett vitrinskåp som håller på att välta över dottern som står framför! Jag föser undan dottern och hon märkte antagligen av våra reaktioner att något fruktansvärt höll på att hända för hon grät oavbrutet i tio minuter- minst- och hängde fast kring min hals som en liten apunge och vägrade släppa taget.

Hon hade gått fram för att öppna skåpet, men dörrarna var tröga och när hon ryckte i dem tippade det framåt ( lätt Ikea-modell). Som tur var stod hennes farfar två meter bort och hann se vad som höll på att ske och kunde slänga sig fram och ta emot skåpet innan olyckan var ett faktum. Men tänk om han inte hade stått där? Då hade jag förlorat en av de två människorna som betyder allra mest för mig här i världen. Hela eftermiddagen har ett mantra rullat i huvudet på mig: "Tänk om hennes farfar inte funnits där, tänk om hennes  farfar inte funnits där, tänk om hennes farfar inte funnits där..."

Nu är skåpen fast förankrade i väggen och kan aldrig välta igen. En annan tråkig sak har också hänt idag, men nu får det vara nog med elände för den här gången (även om det fick ett lyckligt slut)  så det berättar jag om först i morgon. Nu ska jag krama mina älskade barn och vara tacksam för att jag har dem.

          Maken skruvar fast vitrinbokhyllorna. Det var det högra som höll på att välta över dottern.

Idag har jag och lillan ställt in finservisen i ett skåp och resten av sakerna väntar på att bli utplacerade.

                                               Lite fint i köksfönstret har jag hunnit göra...

Vilse

                 Det lär dröja innan jag vågar mig ut på någon skogspromenad igen....

Igår var jag ledig och barnen i skolan. På eftermiddag fick jag för mig att jag skulle ta en riktig skogspromenad och inte bara ranta runt i kvarteret som jag brukar. Jag åkte iväg (glömde tyvärr kameran), upp på ett berg och hamnade vid en underbar skogsjö med näckrosor. Det fanns en liten stig som verkade gå i skogen runt sjön. Inte en människa i närheten. Perfekt, tänkte jag.

Det var mulet, lite fuktigt i luften och näckrosblad prydde den spegelblanka sjöns yta. Höstgula löv föll sakta ner till marken. Jag började gå på en stig som var 25-30 centimeter bred, full med rötter och som gick upp och ner över nedfallna träd och över spångar som täckte vattenfyllda diken. Det enda som hördes var en fågel som skrek till då och då. Otroligt vilsamt.

Men plötsligt märkte jag att jag inte kunde se sjön längre. Och jag kunde inte se annat än mörk tät skog runt omkring mig. Jag stannade och kollade bakom mig. Stod det någon yxmördare där? Jag lyssnade, men det var tyst. En smart, lurig yxmördare således. Jag fortsatte att gå. Och gå. Och gå. Efter ett tag började paniken komma. Herregud, tänk om jag var vilse mitt inne i skogen! Med en tyst, galen yxmördare i hälarna. Gud, en sådan nesa om jag var tvungen att ringa polisen för att bli upphämtad.

Jag fortsatte att gå och gå och gå. Till slut, efter en evighet ramlade jag ut på en grusväg och efter ytterligare några kilometer såg jag sjön igen och min bil. Jo visst är det härligt att gå skogspromenader. Men man vill ju helst att de tar slut någon gång också.

             Tips: jacka Lindex 199 kronor, mössor 69 kr/st. Nu blir dottern höstfin!