tisdag 21 oktober 2014

En annorlunda detalj...


Idag när jag kom hem upptäckte jag en annorlunda detalj i köket, och inget som jag hade lagt dit själv. På en av stolarna låg en klarblå, lite kantigt sydd stolsdyna. Det var 10-årige sonen som återigen tagit hem ett av sina slöjdalster.

Min mamma har behållit mängder av knepiga saker som jag har tillverkat under uppväxten. Vad sägs om en tavla hon har ramat in som ser ut som om någon kräkts spenat på den, en snidad häst, tjock som en boll och en sydd tavla med en svart blomma, även den inramad. "Varför i herrans namn har du det här framme?" har jag frågat och hon förstår inte alls vad jag menar. Det är ju JAG, hennes BARN som har gjort detta, strunt samma att den konstnärliga kvalitén är i höjd med ett par svampindränkta fotnaglar.

Det är först nu, när jag själv har barn som stolt bär hem egenhändigt producerade alster, som jag förstår hennes stolthet. Den klarblå dynan passar inte riktigt in färgmässigt i vårt hem, men den är ju sååå fin! Bara tanken på att sonen har kämpat och sytt och tänkt ut att jag ska få en present gör mig alldeles tårögd.

Han har dessutom snappat upp att jag gillar vitt. I julklapp fick jag ett egenhändigt snidat pennskrin, naturligtvis vitmålat, som nu pryder mitt skrivbord på jobbet. Det kommer jag aldrig att lämna ifrån mig.

2 kommentarer:

  1. Hahaha men gud så sött, det är kärlek det =)
    Ha en fin dag.
    Kram

    SvaraRadera