Och där försvann dom!

Jag fick panikköpa tulpaner idag så att jag hade något fint på bordet när kvällsbesöket kom.

Underbart när kvällssolen letar sig in i köket.

Mina Ullaredsvaser blev inte så dumma med blommor i.

Ikväll kom svärföräldrarna hit på fika. Det är studiedag i skolan imorgon och sonen frågade farmor och farfar om han fick följa med dem hem och sova över ikväll. Det gick alldeles utmärkt, men när lillan förstod vad som höll på att ske, gick hon ut i köket och stod och stirrade ledset, alldeles tyst framför sig. Hon kände sig utanför och bortglömd. Så jag ringde mina föräldrar och frågade om de kunde tänka sig att ta emot en liten tjej nu ikväll och passa henne imorgon och det gick alldeles utmärkt det med. Så nu har barnen åkt iväg och jag och A blev plötsligt helt barnfria.

Både mina och A:s föräldrar älskar att vara med våra barn och ringer ofta och frågar om de får passa dem eller om barnen vill sova över. Jag vet att alla inte har det så, men jag är otroligt tacksam över det. För barnen älskar sina mor- och farföräldrar över nästan allt annat här i världen och de har en fantastisk relation. Och det är underbart att jag och A ibland faktiskt kan få vara ensamma och barnfria och prata om sådant som bara intresserar oss och äta sådant som bara vi tycker är gott. Nu ska vi diskutera vår vårtripp till Köpenhamn, till exempel. Vi syns!