En vän för livet

Så här vacker var glasstårtan vi fick till efterrätt. Och lika god som vacker var den!

Gott nytt år! Jag är förmodligen en av få som inte har den minsta huvudvärk idag. Så skönt! Och inte hade vi en tråkigare fest för det! Jag släpade med mig alla ingredienser till min avocadoröra hem till våra vänner och fick väldigt bra hjälp att sätta ihop röran av min kompis två döttrar som är matlagningsutbildade. Förrätten blev sedan en stor succé som jag givetvis tog åt mig hela äran av!

Jag och min kompis har varit vänner i 35 år, ända sedan 1:a klass. Det är en fantastisk sak att ha någon i sitt liv som har samma minnen och som har haft samma upplevelser som jag under hela mitt liv. När vi ses säger vi ofta : "Kommer du ihåg när...." eller "Minns du när vi....". Och hon minns ju alltid. Tänk när vi är 85 år och tillsammans kan se tillbaka på våra liv och det som inte den ena minns får den andra minnas, ha ha!

Varmrätten hette Filé Oscar med chouronsås efter ett recept av Per Morberg. Såsen var besvärlig och skar sig, men smaken var det inget fel på. Himmelskt gott! Slutligen hade min kompis gjort en jättefin glasstårta av hallonglass och oreokaksbotten. Allt var sååå gott! Men vi stannade inte länge efter tolvslaget eftersom vi hade lång väg hem att åka och barnen hade lekt så ögonen gick i kors på dem. Vi kröp ner i sängen vid 01.30-tiden och jag kunde inte låta bli att tänka: Hoppas att vi får ha det lika bra under 2016 som vi har haft det under 2016!